Monthly Archives: februari 2013

Den stora staden i väst

Min brorsa är Mr mäklare hisingen. Han har lyckats sälja en massa fina lägenheter i Göteborg senaste året och till och med fått pris för månadens säljare. Det hade man inte trott för tio år sedan när han var den lataste människan i Sverige, men mirakel kan uppenbarligen ske. Han är alltid på mig om att jag borde flytta ner till västkusten och om sanningen ska fram är jag lite trött på ekorrhjulet i Stockholm. Och vi har ju en historia där nere också. Jag minns fortfarande våra somrar i Smögen, när vi fiskade krabbor och aktade oss för brännmaneter på badplatserna. Sedan dess har jag alltid haft en ganska drömsk och behaglig bild av västkusten, men förmodligen kan det vara minst lika slentrianmässigt och trist där som på alla andra platser. Jag tror ändå att jag ska åka dit och hälsa på honom i sommar och se vad Götet har att erbjuda. De har ju många bra band också, så kanske kan jag få igång min gitarrverksamhet på allvar om jag väljer att flytta ner. Dessutom har jag länge velat besöka Way Out West, men aldrig tagit mig tid när det väl är dags. Soundtrack of Our Lives, Glenn Hysén och tråkiga ordvitsar – nu kommer jag!

 

Smögens skräck!

Smögens skräck!

Nostalgiska guror

Min stora hobby är att bygga om gamla gitarrer. Jag gillar både akustiska och elgitarrer och har fixat upp ett 30-tal genom åren. När jag började få lite för många tänkte jag att det skulle vara en bra idé att sälja av några, och vips hade jag startat en mindre business. Nu har jag siktet inställd på några olika fynd som jag tror kommer kunna ge bra avkastning, men jag måste ta ett lån på smsfinans för att finansiera köpet. Det är egentligen konstigt att jag gillar att bygga gitarrer eftersom jag inte är så bra på att spela själv, men eftersom gurorna säljer gör jag väl något rätt i alla fall. Sedan tror jag att gamla gitarrer har större efterfrågan på marknaden än nya som kanske låter bättre men inte är speciellt coola. Man vill ju att en gitarr ska ha lite historia och gärna ha varit med under några häftiga turnéer och liknande. Man ska aldrig underskatta nostalgi när det gäller musik, det är ju bara att kolla på alla de band och artister som säljer år efter år, trots att de hade sin storhetstid på 1960-talet. Och visst vill man hellre ha en gitarr som för tankarna till Keith Richards än till något modernt popsnöre?

The real deal!

The real deal!